Glaciär, Wanaka och Queenstown.

I onsdags sov vi vid Fox glaciär. En relativt tidig start med hike upp till slutet av glaciären stod på programmet. En lättsam hike senare stod vi och betraktade glaciären. Rätt så mäktig men säkerligen mera häftigt att se den i sin helhet. Tragiskt att se hur mycket den har krympt på kort tid. Sen körde vi vidare längs kusten. Ett bad i en vacker sjö som heter lake Peringa hanns med. Ett stopp vid en strand innan Haast där vi såg ett helt gäng delfiner som lekte och hoppade precis utanför stranden. Riktigt häftigt!!
I torsdags vaknade vi i Lake Hawena efter en vacker långkörning. Tjejerna och jag provade fiska lite öring en kort stund utan framgång. Kan ju ha berott på att tjejerna tröttnade efter ca 30 sek och började kasta sten i sjön. Sen hängde vi på stranden i Wanaka hela dagen och käkade glass och paddlade SUP.

Det har varit och är välfyllda dagar men oxå mycket tid för känslor och sorg då Pias pappa Jon blivit sämre under tiden vi varit här och i fredags gick han bort. Älskade pappa, svärfar och morfar.

På kvällen ordnade Pia, tjejena och jag en liten minnescermoni vid stranden för Jon. Det var fint, hav och berg vilket förenar Pia och hennes pappa.

Liv firar sin 4-års dag med att bjuda in till kalas. Glada barn får leka, äta tårta och såklart fiska fiskdamm.

Igår gick jag upp i ottan för att åka med på en river rafting som började kl 8.00. Chris, Elin, Tomas och jag fick en härlig upplevelse i otroligt vacker natur med höga granitklippor, raviner, turkost vatten och roliga forsar. På eftermiddagen var det Pias, Annas och Sarahs tur och då hängde jag och tjejerna i queenstown. Det är alltid lite märkligt att komma till en stad efter all tid ute i naturen. Pulsen i staden var iaf härlig och det är mycket adrenalin som pumpar där. Vi fick tips på på en mysig camping och åkte dit. Det visade sig vara en grusplan med en illaluktande toalett, alla har olika referensramar.

Idag har vi haft ytterligare en dag med upplevelser att minnas. Efter en skön sovmorgon åkte vi mot det som jag brottats mycket med mentalt, det var dags för bungyjump. Kawarau bridge "bjöd" på 43 m fritt fall. Efter invägningen, omvägningen och ytterligare en kontroll gick vi ut på bron. Själv minns jag inte så mycket av denna tid. Plötsligt satt man där med allt fastspännt och det var dags. Jävlar vad högt och läskigt. Men på 3 hoppade jag iaf. Och vilken kick!! Pia var lugnare men också hon lite nervös. Anna och Tomas lyckades också kasta sig ut. Efteråt var det 4 st 40-åringar (eller 3 iaf) med eufori.

Tomas och Anna rullade sedan mot fjordarna och vi mot östkusten. Färden gick genom gamla guldgrävarområden, fruktodlingar och vingårdar. Vi köpte försöka bär och ägg på en gård. I natt ligger vi på en camping vid Lake Waihola tillsammans med Andreas och Sarah.

Vädret fortsätter vara fantastiskt. 27 grader och sol. Bästa november på 40 år på sydön. Vi tackar och njuter.